Angelikas blogg

Inte alls lika hektiskt som våra bloggande vänner har vi haft det de senaste dagarna. Jag roade mig med att träna för Kajsa Boström i fredags där jag blev upplyst om att jag aldeles i onödan var i klinch med min häst. Så klart, tänk bara att man ska behöva bli upplyst om det av någon annan och dessutom betala dyra pengar för det. Kajsa är en sån där fantastisk tränare som i alla fall 9 gånger av 10 lyckas sätta huvudet på spiken. Varför gör du si?? Varför gör du så?? Vad förväntar du dig att uppnå när du gör på det där sättet?? Tror du att din häst har lätt att förstå dig när du ger sisådär 10 hjälper samtidigt!? Ja vad säger man, jag kan bara tacka och ta emot hur pinsamt det än kan vara. Jag har varit sådär himla ambitiös under våren och velat så mycket men totalt glömt bort att ta med hästen på tåget. Så här i efterhand kunde det ju kanske varit ett smart drag vilket Kajsa fick mig att inse. Nu börjar vi om igen och ser fram emot hösten och alla dess begivenheter. Tack Kajsa - du är värd din vikt i guld!


Lägg märke till rådjuret som betar i skogskanten, Pjotter noterade det...

Idag gjorde vi istället något som vi har gjort alldeles för sällan, vi hade en mysdag. Länge länge stod vi och bara snusade och kelade, sedan sadlade jag på och vi begav oss ut i sommaren i lagom lunk, i lugn och ro och utan krav. Det var härligt. Hela naturen har exploderat de senaste dagarna, slånbären blommar, häggen blommar - ja allt blommar och det doftar så härligt. Barnen badar för fullt överallt och det ser inte ens kallt ut för de är i riktigt länge och simmar. Så här ska det nog vara - riktigt sköööönt



Väl hemma stod Lovisa och grillade, mmm gott. Jag tog fram det kalla vita vinet ur kylen och det blev återigen en fantastisk grillkväll på verandan tillsammans med familjen.


Kramiz