Jag åkte tunnelbana

mmm det låter väl inte så märkvärdigt kan du tycka men jag gör verkligen inte det särskilt ofta. Största upplevelsen var nog (eller ska man säga flashback) när jag gick från tunnelbanan och skulle upp på Centralen och jag lovar att alla pendeltåg i hela världen hade tömt sina passagerare av tågen. Det var som ett gigantiskt lemmeltåg av tvåbeningar och utan stup, att ta sig fram genom detta var minst sagt trixigt. Som att simma motströms, när jag sedans kulle svänga av och gå upp på centralplan tvingades jag att skära rätt igenom alla lemmlar, kändes som det var med livet som insats men jag klarade mig helskinnad även om jag fick arga blickar av några som antagligen tyckte att jag var fantastiskt mycket i vägen.

Anledningen till mitt sällsynta besök i huvudstaden var Michaela. Hon tippade över sträcket igår och gick in i vad man kallar den övre medelåldern - jag vet - man ska inte kasta sten när man sitter i glashus. Vi möttes på Royal Viking och tog en drink tillsammans, skvallrade och skrattade innan vi gick vidare till Cassi, men det mumsigaste ställe på länge som jag varit på. Fantastisk fransk "kvarterskrog" med äkta gammeldags kötträtter tillagade rakt framför ögonen precis som man ville ha det, frasiga pommes och hemlagad bearnaise. Jag tog oxfilé och Michaela tog en wienersnizel (stavning???) Vi drack gott rödvin till och återigen hängav vi oss åt skvaller, önskedrömmar, framtidsdrömmar och massor av skratt. Vill du ha en opretentiös inte alltför sen kväll med fantastisk mat ska du besöka Cassi - absolut, dessutom var det väldans trevlig personal - speciellt en tyckte Michaela.... Aj aj aj nu får jag på moppo... mohahahaha.





Kvällen slutade ganska tidigt, kanske lite tidigare än vi räknat med eftersom restaurangen stängde köket redan kl 20 och då var det ju inte så mycket annat att göra än att åka hem. Kanske var bra att det inte blev så sent, jag var redan fysiskt slutkörd efter dagens träningspass på en riktigt hoppjerka, Ninni for hit och dit för att söka skydd när han började med sina luftfärder, tom Anna-Karin backade lite försiktigt undan från sargen där hon stod på läktaren när han var som värst. Jag trillade inte av, nehej då det har inte gått 10 år ännu sedan jag var på sjukhus sist, det brukar ju gå 10-12 år mellan gångerna, hehe.
I alla fall hade jag en fantastiskt trevlig kväll igår med bästa kompisen och jag hoppas verkligen att hon också hade det.
Nu håller jag på att laddar batterierna för morgondagens festiviteter, det går lite långsamt när man inte har vanan inne. Lunchade på Forum med Carina och Maria slöt upp. Innan hon dök upp gick vi igenom kvällens meny och snackade lite om ditt och datt. Lunch intogs på en något rörig restaurang som jag inte kommer att lägga på minnet och sedan försvann Maria på shoppingtur och Carina o jag gick till systemet för att inhandla drycken.

Roligare än så här blev det inte den här gången, rapport från fredagen kanske kommer när jag kvicknat till nästa vecka....


Kramiz

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0