Träningsdax
Idag var det så dax för träning igen. Gårdagen brottades jag med Pjotter på utevolten alldeles för länge så att jag fick honom någorlunda ridbar, det var bara - titta hit - titta dit - hoppa upp - kasta med huvet - oj kom det en häst - hoppsan där stod det någon - och däremellan hade jag 30 ton i tyglarna. Måste det vara så svårt. Tävlingen som jag anmälde mig till i Järna kommer att brinna inne - det finns inte en chans att jag slösar tid pengar och energi på att tävla Mr ADHD i det skick som han visade upp.
Idag gick det mycket bättre. Det lönade sig att vara envis som igår. Fortfarande kör han värsta headbanging stilen sina små hoppsasteg och när han riktigt har tröttnat får man hålla sig kall för då går det uppåt - gärna med en kapriol på slutet. När man väl tagit sig igenom alla dessa stadier får man lön för mödan ska jag säga. Om det ändå kunde vara så hela tiden, han är såååå följsam, så mjuk och lyhörd. Han går att korta och länga i fina övergångar det är nästan så han trampar på stället i traven och man har den här gummisnodden i handen och känslan är bara så fantastisk. Varför lägger han sin energi på skitsaker kan man undra när han faktiskt kan riktigt bra?
Nåväl man får väl på det hela taget vara nöjd med dagens träning. Maria kom på besök för att massera Ragge och jag fick en stunds vila mellan ridning, mockning och höpåsar när jag slog mig ner brevid för en pratstund. Ännu regerar lugnet...
Glad och nöjd hemma med förberedd middag gjorde jag iordning det sista, grillade varma mackor och knaperstekte baconet till min fantastiska potatis & purjolökssoppa. Ungdom 1 gör entre :-( jättekul! Ungdom 2 gör entré efter 3 inrop sur som en citron och med alla vokabulär som bara en tonåring har, dessutom med pubertetsröst. De varma mackorna började leva sitt eget liv kletandes och rinnandes utmed köksskåpen, 2 meter papper rullades ut för att torka, och varför var han tvungen att äta nu när han hade kompis hemma??? Ja inte behövde han det men härdsmältan var redan ett faktum. Jag reste mig från matbordet, tog Tazza och gick till stranden - behöver jag säga att det var MYCKET SKÖNARE än att äta middag med 2 tonåringar om än lite kallare eftersom jag fortfarande hade svettiga ridkläder på mig.
Nu är vi alla sams igen, jag har fått äta och duscha så nu kan jag känna mig glad och nöjd igen.
Morgonens promenadbild
Kramiz
Idag gick det mycket bättre. Det lönade sig att vara envis som igår. Fortfarande kör han värsta headbanging stilen sina små hoppsasteg och när han riktigt har tröttnat får man hålla sig kall för då går det uppåt - gärna med en kapriol på slutet. När man väl tagit sig igenom alla dessa stadier får man lön för mödan ska jag säga. Om det ändå kunde vara så hela tiden, han är såååå följsam, så mjuk och lyhörd. Han går att korta och länga i fina övergångar det är nästan så han trampar på stället i traven och man har den här gummisnodden i handen och känslan är bara så fantastisk. Varför lägger han sin energi på skitsaker kan man undra när han faktiskt kan riktigt bra?
Nåväl man får väl på det hela taget vara nöjd med dagens träning. Maria kom på besök för att massera Ragge och jag fick en stunds vila mellan ridning, mockning och höpåsar när jag slog mig ner brevid för en pratstund. Ännu regerar lugnet...
Glad och nöjd hemma med förberedd middag gjorde jag iordning det sista, grillade varma mackor och knaperstekte baconet till min fantastiska potatis & purjolökssoppa. Ungdom 1 gör entre :-( jättekul! Ungdom 2 gör entré efter 3 inrop sur som en citron och med alla vokabulär som bara en tonåring har, dessutom med pubertetsröst. De varma mackorna började leva sitt eget liv kletandes och rinnandes utmed köksskåpen, 2 meter papper rullades ut för att torka, och varför var han tvungen att äta nu när han hade kompis hemma??? Ja inte behövde han det men härdsmältan var redan ett faktum. Jag reste mig från matbordet, tog Tazza och gick till stranden - behöver jag säga att det var MYCKET SKÖNARE än att äta middag med 2 tonåringar om än lite kallare eftersom jag fortfarande hade svettiga ridkläder på mig.
Nu är vi alla sams igen, jag har fått äta och duscha så nu kan jag känna mig glad och nöjd igen.
Morgonens promenadbild
Kramiz
Kommentarer
Postat av: Sara
Som sagt, man blir vältränad när man har tonåringar hemma ;)
Trackback
