Angelikas blogg

Nämndöfjärden 19 januari
Veckorna går, ungdomarna har börjat skolan igen efter ett välbehövligt jullov. Lovisa arbetar på sista terminen i 2:a ring och Douglas kämpar på sin allra sista termin på gymnasiet.
Inga träningar med hästen har jag ännu lyckats få till, först för hans vila och sedan... när det var så dags så rullade han fast i boxen bara 10 minuter innan jag skulle sadla på och gå in och träna. Peppar peppar klarade han händelsen bra med bara ytliga skrapsår, några sträckta muskler och en tjock kota och i dagsläget är han så gott som återställd så när som på en minimal svullnad.
Och då trodde ni förståss att jag äntligen nu kommit igång med träningen men nej då. Bara för att lägga lite extra lök på laxen så skar jag av kronan på fingertoppen förra lördagen när jag skulle göra klyftpotatis till middagen. För er som aldrig förolyckat ett pekfinger kan jag säga att DET GÖR JÄVLIGT ONT! ursäkta franskan och till dom som fortfarande trodde att ridning - var väl inget problem. Testa gärna... sätt en nåldyna hårt hårt mot fingertoppen, tejpa fast. Knyt nu skor, knäpp knappar, tränsa och sadla en häst - särskilt en med head shaking syndrom, håll sedan i tyglarna utan att böja ihop eller ta stöd på pekfingret (engelsk skolridning). Jag har förstått nu hur viktigt ett finger kan vara som nu t ex. Att skriva på datorn utan att få sätta ner pekfingret leder till både ett och annat felaktigt tecken i texten.
Nåväl nu har jag fått ta bort siliconet och ska hålla det öppet och smörja med vitt vaselin (när jag inte är i stallet) och det känns skönt att slippa stora bandage och i morgon ska jag pröva på "riktig" ridning för Ninni och inte bara enhandsridning typ hej o hå.

Så... takdroppet har försvunnit och bytts mot snöstorm - härlig nordan med snön horizontellt - kan definitivt klara mig utan det.
I morgon fyller "minstingen" 17 år!!!!! helt otroligt och helt fantastiskt - lilla tjejen som blivit så stor.
 
Ja idag slapp jag stallet... känns lite lyxigt och samtidigt lite tråkigt för jag älskar att vara i stallet och pyssla, träffa alla kamrater, dricka kaffe och svallra lite om vad som hänt sedan sist. I morgon ska vi äta semlor till fikat mmmmm det ser jag fram emot och sedan rider man bort allt uns av kalorier som den eller de eventuella semlorna genererat, slurp.
Jag slipper faktiskt till och med laga mat idag - någon tycker extra mycket om mig idag verkar det som.

Lilla Viktor var väldigt svår att fånga på stillbild
Jo just det, Tazza har träffat en ny kompis - Viktor 5 månader. Denna fullständigt bedårande lilla flaskborste är en strävhårig Jack Russel och Tazza som "just valpat" och har fullt sjå hemma med allehanda gossedjur adopterade den lilla krabaten nästan omedelbart.

Nämndöfjärden idag nordanvind och snöööööö - blä

Ha det bra tills vi hörs igen - när det nu blir


Kramiz